Obadiah Chapter 1 עֹבַדְיָה

http://www.mechon-mamre.org/p/pt/pt1601.htm

א חֲזוֹן, עֹבַדְיָה:  כֹּה-אָמַר אֲדֹנָי יְהוִה לֶאֱדוֹם, שְׁמוּעָה שָׁמַעְנוּ מֵאֵת יְהוָה וְצִיר בַּגּוֹיִם שֻׁלָּח–קוּמוּ וְנָקוּמָה עָלֶיהָ, לַמִּלְחָמָה. 1 The vision of Obadiah. Thus saith the Lord GOD concerning Edom: We have heard a message from the LORD, and an ambassador is sent among the nations: ‘Arise ye, and let us rise up against her in battle.’
DETTA ÄR OBADJAS SYN. Så säger herren, herren om Edom. Ett budskap har vi hört från Herren, och en budbärare är utsänd bland folken. ”Upp, ja, låt oss strida mot det!” OBADJAN NÄKY.  Herra, Herra sanoo Edomista  näin. Me olemme kuulleet sanoman Herralta, ja sanansaattaja on lähetetty kansakuntiin: ”Nouskaa, nouskaamme sotaan sitä vastaan!”
ב הִנֵּה קָטֹן נְתַתִּיךָ, בַּגּוֹיִם:  בָּזוּי אַתָּה, מְאֹד. 2 Behold, I make thee small among the nations; thou art greatly despised.
Se, jag skall göra dig ringa  bland folken, djupt föraktad skall du bli! Katso, vähäiseksi Minä teen sinut kansojen seassa, ylen halveksittu olet sinä oleva!
ג זְדוֹן לִבְּךָ הִשִּׁיאֶךָ, שֹׁכְנִי בְחַגְוֵי-סֶלַע מְרוֹם שִׁבְתּוֹ; אֹמֵר בְּלִבּוֹ, מִי יוֹרִדֵנִי אָרֶץ. 3 The pride of thy heart hath beguiled thee, O thou that dwellest in the clefts of the rock, thy habitation on high; that sayest in thy heart: ‘Who shall bring me down to the ground?’
Ditt hjärtas övermod har bedragit dig, där du sitter bland bergsklyftorna i din höga boning och säger i ditt hjärta:”Vem kan störta mig ned till jorden?” Sinun sydämesi ylpeys on pettänyt sinut, joka asut kallionrotkoissa, istut korkealla ja sanot sydämessäsi:”Mikä voi syöstä minut maahna?”
ד אִם-תַּגְבִּיהַּ כַּנֶּשֶׁר, וְאִם-בֵּין כּוֹכָבִים שִׂים קִנֶּךָ–מִשָּׁם אוֹרִידְךָ, נְאֻם-יְהוָה. 4 Though thou make thy nest as high as the eagle, and though thou set it among the stars, I will bring thee down from thence, saith the LORD.
Om du än byggde ditt näste så högt uppe som örnen, ja , om det än blev förlagt mitt ibland stjärnorna, så skulle jag dock störta dig ned därifrån, säger Herren. Vaikka tekisit pesäsi korkealle niinkuin kotka ja vaikka sen sija olisi tähtien välissä, Minä syöksen sinut sieltä alas, sanoo Herra.
אִם-גַּנָּבִים בָּאוּ-לְךָ, אִם-שׁוֹדְדֵי לַיְלָה–אֵיךְ נִדְמֵיתָה,

הֲלוֹא יִגְנְבוּ דַּיָּם; אִם-בֹּצְרִים בָּאוּ לָךְ, הֲלוֹא יַשְׁאִירו

עֹלֵלוֹת. ּ

5 If thieves came to thee, if robbers by night–how art thou cut off!–would they not steal till they had enough? If grape-gatherers came to thee, would they not leave some gleaning grapes?
När tjuvar kommer över dig, och rövare om natten, ja .vad ska man jämföra dig då med?   Sannerligen,  de ska stjäla  så mycket de behagar. När vinbärgare kommer över dig, sannerligen,  en ringa efterskörd skall de lämna kvar.  . Jos varkaat tulisivat kimppuusi, jos yölliset rosvot, mihin sinua voisi sitten verrata? eivätkö he varastaisi vain sen, mitä tarvitsevat? jos viininkorjaajat tulisivat luoksesi, eivätkö he jättäisi jälkikorjuuta?
ו אֵיךְ נֶחְפְּשׂוּ עֵשָׂו, נִבְעוּ מַצְפֻּנָיו. 6 How is Esau searched out! How are his hidden places sought out!
Hur genomsökt skall inte Esau bli, hur skall ej hans dolda skatter letas fram! Mutta kuinka onkaan Eesau läpikotaisin etsitty, hänen kätkönsä pengotut!
עַד-הַגְּבוּל שִׁלְּחוּךָ, כֹּל אַנְשֵׁי בְרִיתֶךָ–הִשִּׁיאוּךָ יָכְלוּ לְך

אַנְשֵׁי שְׁלֹמֶךָ; לַחְמְךָ, יָשִׂימוּ מָזוֹר תַּחְתֶּיךָ–אֵין תְּבוּנָה, בּוֹ. ָ,

7 All the men of thy confederacy have conducted thee to the border; the men that were at peace with thee have beguiled thee, and prevailed against thee; they that eat thy bread lay a snare under thee, in whom there is no discernment.
Ut till gränsen skall de driva dig, alla dina bundsförvanter! Dina vänner skall svika dig och skall ta väldet  över dig. I stället för att ge dig bröd skall de lägga en snara på din väg, där du inte kan märka det. Sinut on ajettu (lähetetty)  rajalle asti, kaikki liittolaisesi ovat sinut pettäneet. Ystäväsi ovat vieneet sinusta voiton, ovat panneet tarisemasi leivän paulaksi sinun eteesi. _ei ole siinä järkeä- .
ח הֲלוֹא בַּיּוֹם הַהוּא, נְאֻם-יְהוָה, וְהַאֲבַדְתִּי חֲכָמִים מֵאֱדוֹם, וּתְבוּנָה מֵהַר עֵשָׂו. 8 Shall I not in that day, saith the LORD, destroy the wise men out of Edom, and discernment out of the mount of Esau?
Sannerligen, på den dagen, säger Herren, skalla jag förgöra de visa i Edom och allt förstånd på Esaus berg. Totisesti sinä päivänä , sanoo Herra, Minä lopetan viisaat  Edomista ja taidon Eesaun vuorelta.
ט וְחַתּוּ גִבּוֹרֶיךָ, תֵּימָן, לְמַעַן יִכָּרֶת-אִישׁ מֵהַר עֵשָׂו, מִקָּטֶל. 9 And thy mighty men, O Teman, shall be dismayed, to the end that every one may be cut off from the mount of Esau by slaughter.
Dina hjältar, o Teman, skall då bli slagna av förfäran, och så skall bli utrotad och dräpt. var man på Esaus berg. Ja sinun sankarisi Teeman ( Jemen) kauhistuvat, niin että viimeinenkin mies häviää Eesaun vuorelta murhatöitten tähden.
י מֵחֲמַס אָחִיךָ יַעֲקֹב, תְּכַסְּךָ בוּשָׁה; וְנִכְרַתָּ, לְעוֹלָם. 10 For the violence done to thy brother Jacob shame shall cover thee, and thou shalt be cut off for ever.
Ja, för det våld du övade mot din broder Jakob skall du höljas med skam och bli utrotad till evig tid. Väkivallan tähden veljeäsi Jaakobia kohtaan peittää sinut häpeä ja sinut hävitetään ikiajoiksi.
בְּיוֹם עֲמָדְךָ מִנֶּגֶד, בְּיוֹם שְׁבוֹת זָרִים חֵילוֹ; וְנָכְרִים בָּאוּ

שְׁעָרָו, וְעַל-יְרוּשָׁלִַם יַדּוּ גוֹרָל–גַּם-אַתָּה, כְּאַחַד מֵהֶם

11 In the day that thou didst stand aloof, in the day that strangers carried away his substance, and foreigners entered into his gates, and cast lots upon Jerusalem, even thou wast as one of them.
På den dag du lämnade honom i sticket , på den dag då främlingar förde bort hans gods och utlänningar drog in genom hans port och kastade lott om Jerusalem, då var ju också du som en av dem. Sinä päivänä, jona sinäkin olit läsnä, päivänä, jona vieraat veivät pois hänen rikkautensa, jona muukalaiset tunkeutuivat sisään hänen porteistansa ja heittivät Jerusalemista arpaa, olit myöskin sinä niinkuin yksi heistä.
וְאַל-תֵּרֶא בְיוֹם-אָחִיךָ, בְּיוֹם נָכְרוֹ,

וְאַל-תִּשְׂמַח לִבְנֵי

יְהוּדָה, בְּיוֹם אָבְדָם; וְאַל-תַּגְדֵּל פִּיךָ, בְּיוֹם צָרָה. -

12 But thou shouldest not have gazed on the day of thy brother in the day of his disaster, neither shouldest thou have rejoiced over the children of Judah in the day of their destruction; neither shouldest thou have spoken proudly in the day of distress.
Men se inte så med lust på din broders dag, på hans motgångs dag, gläd dig inte så över Juda barn på deras undergångs dag, spärra inte upp munnen så strot på nödens dag. Mutta ÄLÄ KATSO ILOITEN  veljesi päivää, hänen onnettomuutensa päivää; ÄLÄ ILKU JUUTALAISIA heidän turmionsa päivänä

ÄLÄKÄ SUULLASI SUURENTELE  ahdistuksen päivänä.

אַל-תָּבוֹא בְשַׁעַר-עַמִּי בְּיוֹם אֵידָם, אַל-תֵּרֶא גַם-אַתָּה

בְּרָעָתוֹ בְּיוֹם אֵידוֹ; וְאַל-תִּשְׁלַחְנָה בְחֵילוֹ, בְּיוֹם אֵידוֹ.

13 Thou shouldest not have entered into the gate of My people in the day of their calamity; yea, thou shouldest not have gazed on their affliction in the day of their calamity, nor have laid hands on their substance in the day of their calamity.
Dra inte in genom mitt folks port på deras olyckas dag, se ej så hans olycka med lust, också du, på hans olyckas dag, och räck inte din hand efter hans gods på hans olyckas dag. ÄLÄ TUNKEUDU SISÄÄN MINUN KANSANI PORTISTA heidän hätäpäivänänsä.

ÄLÄ KATSO ILOITEN myös sinä hänen onnettomuuttansa  hänen hätäpäivänänsä.

ÄLÄ OJENNA KÄTTÄSI hänen rikkauteensa hänen hätäpäivänänsä.

יד וְאַל-תַּעֲמֹד, עַל-הַפֶּרֶק, לְהַכְרִית, אֶת-פְּלִיטָיו; וְאַל-תַּסְגֵּר שְׂרִידָיו, בְּיוֹם צָרָה. 14 Neither shouldest thou have stood in the crossway, to cut off those of his that escape; neither shouldest thou have delivered up those of his that did remain in the day of distress.
Ställ dig inte vid vägskälet för att nedgöra  hans flyktingar, och prisge inte hans utkomma på nödens dag. ÄLÄ SEISO TIENHAARASSA hävittämässä hänen pelastuneitansa.

ÄLÄ LUOVUTA ( älä anna alttiiksi) hänen pakoonpäässeitänsä ahdistuksen päivänä.

טו כִּי-קָרוֹב יוֹם-יְהוָה, עַל-כָּל-הַגּוֹיִם:  כַּאֲשֶׁר עָשִׂיתָ יֵעָשֶׂה לָּךְ, גְּמֻלְךָ יָשׁוּב בְּרֹאשֶׁךָ. 15 For the day of the LORD is near upon all the nations; as thou hast done, it shall be done unto thee; thy dealing shall return upon thine own head.
Ty Herrens dag är nära för alla hednafolk. Som du har gjort, så skall man också göra mot dig, dina gärningar skall komma tillbaka över ditt eget huvud. Sillä lähellä on Herran päivä kaikkia pakanakansoja. Niinkuin sinä olet tehnyt , niin sinulle tehdään; kosto sinun teoistasi kohtaa sinun omaa päätäsi.
טז כִּי, כַּאֲשֶׁר שְׁתִיתֶם עַל-הַר קָדְשִׁי, יִשְׁתּוּ כָל-הַגּוֹיִם, תָּמִיד; וְשָׁתוּ וְלָעוּ, וְהָיוּ כְּלוֹא הָיוּ. 16 For as ye have drunk upon My holy mountain, so shall all the nations drink continually, yea, they shall drink, and swallow down, and shall be as though they had not been.
Ja, som ni drack på mitt heliga berg, så skall också alla hednafolk alltid dricka.  Och de drack och svalde ner  och  hednafolk var  som bara  dom  hade  existerat. Sillä niinkuin te saitte  olla  juomassa    Minun pyhällä vuorellani, , niin tulevat kaikki pakanakansat aina saamaan  juotavaa (Mutta ) he joivat, ja  särpivät  ja (käyttäytyivät) kuin (olisivat) ainoat, joita oli olemassa.
יז וּבְהַר צִיּוֹן תִּהְיֶה פְלֵיטָה, וְהָיָה קֹדֶשׁ; וְיָרְשׁוּ בֵּית יַעֲקֹב, אֵת מוֹרָשֵׁיהֶם. 17 But in mount Zion there shall be those that escape (refugees) , and it shall be holy; and the house of Jacob shall possess their possessions.
Men på Sions berg skall finnas en räddad skara, och det skall vara en helig plats och jakobs hus skall åter få råda över sina besittningar. (Sentakia) Siionin vuorella tulee olemaan pakoonpaasseitten joukko ja se on oleva pyhä, ja Jaakobin heimo on perivä perintönsä.
וְהָיָה בֵית-יַעֲקֹב אֵשׁ וּבֵית יוֹסֵף לֶהָבָה, וּבֵית עֵשָׂו לְקַשׁ, וְדָלְקוּ בָהֶם, וַאֲכָלוּם; וְלֹא-יִהְיֶה שָׂרִיד לְבֵית עֵשָׂו, כִּי יְהוָה

דִּבֵּר.

18 And the house of Jacob shall be a fire, and the house of Joseph a flame, and the house of Esau for stubble, and they shall kindle in them, and devour them; and there shall not be any remaining of the house of Esau; for the LORD hath spoken.
Då skall Jakobs hus bli en eld och Josephs hus en låga, och Esaus hus skall bli som  strå, och de skall antända det och  förtära det, och ingen skall slippa undan  av Esaus hus, ty så har Herren talat. Jaakobin heimo on oleva tulta ja Joosefin heimo liekkiä, mutta Eesaun heimo muuttuu kuin oljeksi, joka syttyy niistä ja kuluu,  eikä jää pakoonpäässyttä Eesaun huoneesta, . Sillä Herra on puhunut.
וְיָרְשׁוּ הַנֶּגֶב אֶת-הַר עֵשָׂו, וְהַשְּׁפֵלָה אֶת-פְּלִשְׁתִּים, וְיָרְשׁוּ

אֶת-שְׂדֵה אֶפְרַיִם, וְאֵת שְׂדֵה שֹׁמְרוֹן; וּבִנְיָמִן, אֶת-הַגִּלְעָד.

19 And they of the South shall possess the mount of Esau, and they of the Lowland the Philistines; and they shall possess the field of Ephraim, and the field of Samaria; and Benjamin shall possess Gilead.
Och Sydlandets folk skall ta Esaus berg i besittning och Låglandets folk skall ta filisteernas land, ja också Efraims mark skall man ta i besittning, likaså Samariens mark. Och benjamin skall ta Gilead. Ja he ottavat perinnöksensä  koko Etelämaan ynnä Eesaun vuoren; koko Alankomaan ynnä filistealaiset; he ottavat perinnöksensä  Efraimin peltomaat  ja Samarian peltomaat sekä  Benjaminin ynnä  koko Gileadin.
וְגָלֻת הַחֵל-הַזֶּה לִבְנֵי יִשְׂרָאֵל אֲשֶׁר-כְּנַעֲנִים,

עַד-צָרְפַת,

וְגָלֻת יְרוּשָׁלִַם, אֲשֶׁר בִּסְפָרַד–יִרְשׁוּ, אֵת עָרֵי הַנֶּגֶב.

20 And the captivity of this host of the children of Israel, that are among the Canaanites, even unto Zarephath, and the captivity of Jerusalem, that is in Sepharad, shall possess the cities of the South.
Och de bortförda av denna Israels  barns här, de som bor i Kanaan, ända till Sarefat, likaså de bortförda från Jerusalem, de som lever i Sefarad, dessa skall ta Sydlandets städer i besittning. Ja tästä väestä, israelilaisista, viedyt pakkosiirtolaiset ottavat perinnöksensä  kanaanilaiset Sarpattiin asti . Ja jerusalemin pakkosiistolaiset jotka ovat Sefardissa , ottavat perinnöksensä etelämaan kaupungit.
כא וְעָלוּ מוֹשִׁעִים בְּהַר צִיּוֹן, לִשְׁפֹּט אֶת-הַר עֵשָׂו; וְהָיְתָה לַיהוָה, הַמְּלוּכָה.  {ש} 21 And saviours shall come up on mount Zion to judge the mount of Esau; and the kingdom shall be the LORD’S. {P
och frälsare skall  dra upp på Sions berg till att döma Esaus berg. och så skall riket vara Herrens. Pelastajat (MOSHI-IM) nousevat Siionin vuorelle tuomitsemaan Eesaun vuorta ja kuninkuus on oleva Herran.

Pelastaja:  moshia,  Pelastajat moshi´im .

Israelin  heimoille kaikkein lähisukuisin oli aikanaan Eesaun heimo, joten tämä kirja kuvaa  veljesvihaa lähiheimojen välillä.

Veljesvihat ovat  Lähi-Idässa erityisen  suuri vitsaus, joka vaikuttaa maapallon kaikkiin kansoihin, koska  Israelin kansalle ei suoda lähi-idän  piireissä  sitä pientä valtiota kaikkien kansojen ja sen lähinaapureiden  rauhanomaisin suopein ja toleranssia osoittavin myönnytyksin.  Pienen  Lähi-Idän paikallsset   riidat voivat syöstä  tuhoon koko maapallon monimiljardisen yhteiskunnan, nekin kansat jotka eivät koskaan ole kuulleet mitään Israelin asioista.

Lähi-Idän  heimovihat ovat niin suuria, että  Isralin viholliset eivät suostu edes lukemaan Raamattua , Israelin kansan historiaa ja  Juudan heimon asioita,  tästä johtuen ei myöskään Uutta Testamenttia, uutta elävää vettä, jonka kautta  pakanakansoista on tullut niitä, jotka saavat Jumalan Eläviä Vesiä Herran Pyhältä Vuorelta, Jumalan temppelin lähteistä,  evankeliumia yllin kyllin armon aikakautena. On seurakunnan aikakausi.

Mutta moni kristinuskon oppinut kansakin voi syrjiä  veljiään, Israelin heimoa, ikäänkuin  Israel olisi menettänyt perintönsä, maansa, uskonsa ja Jumalansa. Kansat jotka eivät särvi tätä armon ja pelastuksen  vettä, muuttuvat kuin oljeksi, kuivaksi kuloruohoksi sielussaan, ja  siitä tulee  se Eedomin olki, joka ei kestä  Jumalan  läsnäoloa,  mikä on palaamassa Israelin ylle kirjoitusten mukaan. Veljesviha syövyttää kansojen  välisiä suhteita.

Profeetta Obajda kertoo, että kansojen eedomhengen  takia Jumala herättää Israelin  vainottujen hengen ja  tuhojen  nielusta palaa vielä pelastunut jäännös Siioniin, kuten meidän aikanamme nähdään.

Jumala herättää myös pelastajat ja oikeudenmukaiset  tuomarit, jotka ylentävät sydämensä ja nousevat Jumalan vuorelle voidakseen käsittää, miten voi auttaa Jumalan kansaa Israelia. jota voi oivaltaa israelin, tulee nousta sille vuorelle. Viimeisessä jakeessa sanotaan,  että ne jotka toimivat pelastajina lähtevät nousemaan sinne vuorelle. Vain Jumalasta itsestään sanotaan, että Hän laskeutuu alas vuorelle, auttamaan kansaansa. On paljon pelastajia, mutta  he mieluiten laskeutuisivat alas ja yhä alemmaksi. Silloin katoaa silmistä Siionin linnat ja Jerusalemin muurit. Ja sitten ollaan myös niitä, jotka särpivät pelastuksen vettä , armonajan  kulua, kuin kutsumuksensa unohtaneena  AD 2009

13.12.2009 13:54

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.